Jag älskar färg! I alla dess former. Det är en passion jag haft sen barnsben då jag fascinerades av kyrkomålningar och "gamla hus". För, jag älskar inte bara färg, jag är barnsligt förtjust i hus också. Små rödmålade torp med vita knutar på landet, jugentformade pustdekorer i stadsmiljö, egnahemsvillor och avskalade hypermoderna träbyggnader vid havet. Bland annat. Det går en rysning genom mig när jag passerar en fallfärdig byggnad. Det är något som tickar igång. Vilka har levt här? Vad har väggarna sett och hört under årens lopp? Varför har huset lämnats åt sitt öde?
Jag är utbildad bebyggelseantikvarie och har arbetat med hus och färg sedan 1994. Utbildad vid Göteborgs universitet efter ett par år i Stockholm på konstskolor och arkitektkontor. Sen jobb som antikvarie i Jämtland innan jag och mannen begav oss till Panama, Chile, Brasilien för jobb och boende i drygt fyra år. Fyra år av husupplevelser och latinamerikanska färgexplosioner. Jobb med Unesco´s världsarv i Panama (Portobelo och San Lorenzo) och i Chiles underbara Valparaiso. Sen hem till svensk kulturmiljövård vilket ledde till att jag tog steget och började bygga min dröm 2004 då Kulör tog sina första stapplande steg. I början med färgsättning av villor och lägenheter i Stockholm, vilket sedan blev större fastigheter i Stockholm innerstad och Gamla stan för att fortsätta i en mängd parkeringshus som förskönats med hjälp av färg. För visst behöver dessa våra genomfartsmiljöer mer färg, mer mänskliga värden och mer mjuka hörn! Valet av företagsnamn var självklart; KULÖR, colour, color, colore...
Jag har jobbat som byggnadsantikvarie på länsmuséet i Linköping där jag gjorde byggnadsminnesutredningar och arbetade med rådgivning, byggnadsvårdsbidrag och remisser. Fast det låter så tråkigt. Egentligen handlar det ju om att möta människor och lyssna av hus. Lite som en detektiv. Om man har har det perspektivet. Leta värden. I mitt företagande letar jag reda på skönhetsvärden och sätter dem på pidestal!
Sedan januari i år delar jag ateljé på Knäppingsborgsgatan 7B vid Olaiparken med min kollega Sarah Hägg som arbetar som trädgårdsmästare och fotograf. Jag arbetar med färg för att försköna våra stadsmiljöer och våra privata miljöer. Jag har arbetat fram ett färgsättningsverktyg som tar avstamp i vår historia och ser på färg utifrån ett psykologiskt perspektiv. Med hjälp av färg kan man skapa känslor. Aktivera, dämpa, skapa rum för goda samtal och för stilla ro. Jag arbetar med hantverk och byggnadsvård som projektledare i Rejmyre och jag förkunnar ett nytt förhållningssätt till våra inredningsmiljöer där tradition, inspiration och färgglädje är ledord!
Det bästa med Norrköping:
Som inflyttad och runtomkringflyttad i världen valde vår familj att flytta hit 2006 av ett par-tre viktiga anledningar: 1. Älskad svärmor tillika farmor bor i Söderköping. 2. Närhet till naturen, närhet till huvudstaden och närhet till världen i form av tåg och flygplats. 3. Underbart fint och varsamt renoverat industrilandskap med stor potential och kraft. Utöver dessa faktorerna så är det ju toppen att kunna promenera och cykla så enkelt. Avstånden är korta och staden kompakt. Norrköping är en stad!
Senaste upptäkt i stan:
Jag har oftast på mig "detaljglasögonen" och letar efter små, små spår. Spår som visar på att något skett, en förändring. En årsring om man så vill. Eller ett avtryck. Min dator är full av bilder på handtrycken i annorlunda utformning, huggtandsmönster i fasadstenar, mosaikmönster i vackra färger, murförband som smeker ögat och smidesräcken i skön form. Jag tänkte låna ut mina "glasögon" och ge mig ut på upptäcksfärd i stan för att visa på dessa små, små detaljer som förskönar vår vackra stad. Så, vad la jag märke till idag? När jag gick ifrån jobbet tänkte jag att Olaikyrkan i sensommarsol förändras till att bli en varmorange skapelse som kommer att komponera en höstsymfoni i skönaste ockratoner när löven blir allt mer röda. Och du, nästa gång du passerar Sjöfartsverkets byggnad på Östra promenaden (en av Norrköpings vackra byggnadsminnen) stanna till och studera teglet närmre. Här kan man se fingeravtryck som har en hel historia att berätta. Om du bara stannar upp och lyssnar!
Kan man skapa skönhet i en industrifastighet placerad mitt på slätten? Vari ligger den skönheten och hur kan man kombinera skönhet med funktion, hållbarhet och underhåll på ett praktiskt och estetiskt sätt?
Jag ser mig själv som inspiratör och nytänkare med en vision att förädla kulturarvet och skapa människovänliga miljöer. På mitt skrivbord denna måndagsmorgon lägger jag upp ritningar och underlag från plåtleverantören. Jag funderar. Hur är det möjligt att skapa vackrare byggnader vid Norrköpings infart? Kan jag ta mig an denna uppgift bara med hjälp av färgen som redskap? Jag tittar på intilligande fastigheter och miljöer, mäter in färgen i marken, tittar upp mot himlen och försöker hitta en färgpalett som passar in i miljön. För det är inte vilken byggnad som helst detta. Nej, det är Östergötlands första helt miljöklassade lagerbyggnad. Spännande och nytänkande! Hur ska det få synas inifrån och ut? För inte handlar det väl bara om att hitta smarta mil...
Prenumerera på mina blogginlägg